Utan bra domare så blir det inget bra prov. Till 2018 år klubbmästerskap bjöd SGL in Roger Phillips, Allan Schofield, Mark Demaine, och Keith Sandercock – alla fyra från Storbritannien och med gedigen erfarenhet från retrieverträning och av att döma field trials. Noga räknat så är Allan, Mark och Keith från England och Roger från Wales vilket gjorde att Roger utnämnde sig själv till talesperson för domarna så att vi alla skulle förstå engelskan.
Roger inledde därför priscermonin och konstaterade att när provet avslutades så rådde det inget tvivel om vilken hund som var vinnare. Camilla Blandin Johanssons Jake var den enda hunden som inte dragit på sig någon negativ kommentar överhuvudtaget under de två dagar som provet genomfördes. Övriga hundar som gick vidare till dag 2 hade inga minus men däremot några noteringar så när provet avslutades var det utom allt tvivel vilken hund som tog första pris. Efter gratulationer till Camilla och till Annika Hecktor som kom tvåa höll Roger även tacktal till markägare, sponsor och yrkesjägare som möjliggjort att provet överhuvudtaget kunde genomföras. Roger fortsatte att tacka SGL för att de blivit inbjudna som domare.
- Gästfriheten har som alltid varit oöverträffad. Jag har kommit till Sverige under de senaste 12 åren och gästfriheten har alltid varit utmärkt, berättar Roger. Jag är imponerad av SGL som bara har 16 månader på nacken och redan har 400 medlemmar. Det ni gör i SGL, att tävla enligt engelskt regelverk, är fantastiskt. Det innebär att alla ekipage måste lyfta sig till en ny nivå vilket är bra för sporten, fortsättr han.
När jag vänder mig till Mark Demaine efter Rogers tal och frågar om han har något att tillägga så konstaterar han att vi hundförare måste träna våra hundar bättre. De måste träna på att stanna i området och att arbeta sig igenom skottplatsen. Och inte minst så måste förarna lära sig att vara uppmärksamma när de står på linjen.
- Helt plötsligt kallas du och din hund in hämta en apport och då måste du veta exakt var skottplatsen är och om det gick ett eller två skott. Det är här de flesta brister och åker ut, konstaterar Mark.
När jag pratar vidare med Allan Schofield så berättar han att han är väldigt nöjd med de två provdagarna och konstaterar nöjt att SGL har förstått vikten av att tacka markägaren, sponsorn och yrkesjägaren ordentligt.
- Det är så viktigt att vårda dessa relationer, det har jag alltid lagt stor vikt vid, berättar Allan. Häromsistens så träffade jag en yrkesjägare som jag inte träffat på 20 år, inte sedan han var en ung grabb. Ett par veckor senare ringer han och erbjuder oss att ha ett prov på hans mark. Jag är övertygad om att det faktum att vi uppmärksammade honom och det arbete han gjorde för 20 år sedan innan han flyttade på sig gjorde att det var just mig han ringde och erbjöd jakten, fortsätter Allan.
Under jaktsupén, som hölls på Anderslövs Gästgivargård på kvällen mellan de två provdagarna, fick jag chans att prata lite med Keith Sandercock som var i Sverige för första gången. Han berömde arrangemanget och tyckte marken var fantastisk. Han konstaterade dock att detta var väldigt annorlunda än de field trials som han dömer i England. Mycket färre vilt.
- Jag tycker att det är riktigt bra att det inte faller så mycket vilt. Det krävs mer av förarna och är mer utslagsgivande än om det faller massor med vilt hela tiden, säger Keith. Förare och hundar måste vara mer noggranna för att lyckas, fortsätter han.
På SGLs vägnar tackar jag än en gång våra fyra domare som så proffsigt dömde vårt första men inte sista klubbmästerskap.